Med den kontinuerliga utvecklingen av optisk kommunikationsteknik har optisk fiberkommunikation upplevt fem generationer sedan dess uppkomst. Den har genomgått optimering och uppgradering av OM1, OM2, OM3, OM4 och OM5 fiber, och har gjort kontinuerliga genombrott i överföringskapacitet och överföringsavstånd. På grund av egenskaperna och applikationsscenarierna har OM5 fiber visat bra utvecklingstakt.
Första generationens optiska fiberkommunikationssystem
1966-1976 var utvecklingsstadiet för optisk fiber från grundforskning till praktisk tillämpning. I detta skede realiserades ett multimode (0,85μm) optisk fiberkommunikationssystem med 850nm kort våglängd och 45 MB/s, 34 MB/s låg hastighet. När det gäller en förstärkare kan sändningsavståndet nå 10 km.
Andra generationens optiska fiberkommunikationssystem
Åren 1976-1986 var forskningsmålet att förbättra överföringshastigheten och öka överföringsavståndet och kraftfullt främja utvecklingsstadiet för tillämpningen av optiska fiberkommunikationssystem. I detta skede utvecklades fibern från multimode till single mode, och driftsvåglängden utvecklades också från 850 nm kort våglängd till 1310 nm/1 550 nm lång våglängd, vilket uppnådde ett fiberkommunikationssystem i singelmod med en överföringshastighet på 140~565 Mb/s. När det gäller en förstärkare kan överföringsavståndet nå 100 km.
Tredje generationens optiska fiberkommunikationssystem
Från 1986 till 1996 genomfördes forskningsframstegen med ultrastor kapacitet och ultralång distans för att studera den nya tekniken för optisk fiber. Ett 1,55 μm dispersionsskiftat enmodigt fiberoptiskt kommunikationssystem implementerades i detta skede. Fibern använder en extern moduleringsteknik (elektrooptisk enhet) med en överföringshastighet på upp till 10 Gb/s och ett överföringsavstånd på upp till 150 km utan reläförstärkare.
Fjärde generationens optiska fiberkommunikationssystem
1996-2009 är eran av synkrona digitala system optisk fiber transmissionsnät. Det optiska fiberkommunikationssystemet introducerar optiska förstärkare för att minska behovet av repeaters. Våglängdsmultiplexeringstekniken används för att öka den optiska fiberns överföringshastighet (upp till 10Tb/s) och överföringsavståndet. Kan nå upp till 160 km.
Obs: År 2002 offentliggjorde ISO/IEC 11801 officiellt standardklassen för multimodfiber, som klassificerade multimodfiber OM1, OM2 och OM3 fiber. 2009 definierade TIA-492-AAAD officiellt OM4-fiber.
Femte generationens optiska fiberkommunikationssystem
Det optiska fiberkommunikationssystemet introducerar optisk soliton-teknologi och använder fiberns olinjära effekt för att få pulsvågen att motstå spridningen under den ursprungliga vågformen. I detta skede utökar det fiberoptiska kommunikationssystemet framgångsrikt våglängden för våglängdsmultiplexorn, och den ursprungliga 1530nm~ 1570nm sträcker sig till 1300nm till 1650nm. Dessutom, i detta skede (2016) lanseras OM5-fiber officiellt.